Reseinformation

Här har vi sammanfattat reseinformation som kan vara till nytta inför er katalanska vinupplevelse.

Vad är Katalonien?

Katalonien är ett av Spaniens 17 självstyrande områden med regionhuvudstaden Barcelona. Regionen delas in i fyra provinser; Barcelona, Tarragona, Girona och Lleida.

Historia

De första bosättarna i Katalonien var indoeuropéer och i själva Barcelona slog sig i bererna ner någon gång på 1000–500-talen f. Kr. Därefter anlände grekerna som anlade handelsstationer och placerade Barcelona på kartan. År 230 f. Kr grundades Barcelona av Hamil Barca. Romarna grundade staden Tarragona ca 200 år tidigare, som än idag har kvar många lämningar från sitt romerska förflutna.

Efter romarna följde västgoter, franker och nordafrikanska muslimer, som under längre eller kortare perioder hade befälet över regionen. Under 1200- och 1300-talen upplevde Katalonien en blomstringsperiod. Under Johan I Erövraren intog man Balearerna och Sicilien och ett katalanskt handelsavtal gällde runt hela Medelhavet. Välståndet bidrog även till en storhetstid för kulturen.

1492, när Columbus hade upptäckt Amerika, förlorade Barcelona rätten till handel med Nya Världen, till förmån för Sevilla och Cadiz. Under trettioåriga kriget mot Frankrike blev sedan Barcelona påtvingat en vicekung, vilket resulterade i att den katalanska befolkningen gjorde uppror mot de spanska makthavarna. Motsättningarna fortsatte under spanska tronföljdskriget då Barcelona ockuperades av kungens trupper. Det katalanska språket förbjöds och universiteten stängdes.

Mot slutet av 1700-talet fick staden och regionen åter ett uppsving i och med att Katalonien fick tillstånd att bedriva handel med Amerika. Barcelona var den första staden i Spanien som industrialiserades och både näringsliv och kultur blomstrade återigen. Det första självständighetspartiet Lliga de Catalunya grundades 1887 och motsättningarna mot centralregeringen fortsatte. Efter general Francos kupp mot regeringen och de autonoma staterna förlorade Katalonien det de hade uppnått. Nu var det katalanska språket återigen förbjudet att använda. Under 1960- och 1970-talen utvecklades både industri- och turismnäringen. Vid Francos död 1975 blev Spanien åter demokrati och monarki och sedan 1979 styrs Katalonien av en regional regering.

I Katalonien har man producerat vin sedan 2000 år tillbaka. Från glansperioden under romarriket till en tillfällig nedgång under morernas intrång på 700-talet, för att sedan återupptas under medeltiden, har man odlat druvor fram till våra dagar.

I Katalonien har man producerat vin sedan 2000 år tillbaka. Från glansperioden under romarriket till en tillfällig nedgång under morernas intrång på 700-talet, för att sedan återupptas under medeltiden, har man odlat druvor fram till våra dagar.

vinet ska framställas, vilka druvor som får ingå och vilken alkoholhalt som tillåts. I Katalonien finns 11 av vindistrikt och det mest berömda heter Penedes.

 

Katalonien består av följande vindistrikt:

D.O. Alella

D.O. Ampurdán-Costa Brava

D.O. Catalunya

D.O. Conca de Barberá

D.O. Costers del Segre

D.O. Montsant

D.O. Penedes

D.O. Pla de Bages

D.O.C Priorat

D.O. Tarragona

D.O. Terra Alta

Man bör väl också nämna att man som vinproducent kan välja att stå utanför sitt vindistrikt. Man är då inte tillåten att använda sig av D.O.-stämpeln på sina viner men man har större frihet att experimentera med nya druvor.

Klimatet

De katalanska druvorna odlas generellt under ett medelhavsklimat som innebär milda vintrar och varma somrar och som tillsammans med havets inverkan ger vinet en viss speciell ”medelhavskaraktär”. Men även inom Katalonien varierar odlingsförhållandena. Druvorna odlas på olika sätt i de olika distrikten, norr om Barcelona växer druvorna på mindre kullar i en viss sandig jordmån s.k. ”sauló” medan druvorna i det bergiga inlandet i Tarragona växer på terassodlingar av röd skiffer s.k. ”licorella”. Inlandet med sitt mer kontinentala klimat har också strängare vintrar och kalla nordliga vindar som påverkar druvans och slutligen vinets karaktär. Många vingårdar har en lokal kombination av dessa två klimat, ett s.k. mikroklimat som är specifikt för just det området, ibland tom för en viss vingård, och som ger unika inslag i vinet. Vilket klimat man än tillhör respekterar man alltid den traditionella produktionsprocessen men med den senaste tekniken.

 

Vinskörden

Den katalanska vinskörden sker manuellt och börjar i augusti och pågår till slutet av oktober beroende på druvans mognad.

 

Processen

Om druvorna plockats för hand, som är det vanligaste i Katalonien, är det första steget i processen att separera druvorna från stjälken. Detta görs i en speciell avstjälkningsmaskin.

Sedan extraheras druvans must genom att pressa försiktigt. Man vill få ut så mycket must som möjligt utan att förstöra kärnorna. Pressningen ger en blandning av must, druvskal, kärnor och fruktkött.

Jäsningen omvandlar mustens socker till alkohol med koldioxid och värme som biprodukter. Om jästen får obegränsad tillgång till syre förökar den sig väldigt snabbt. När jästmängden är tillräckligt stor, avbryts processen och musten förs över till ett jäskar, ofta av rostrfritt stål, där koldioxiden snabbt tränger ut allt syre. Musten blir nu till vin.

Rött vin får sin färg av druvskalen. Fruktköttet och musten är däremot färglösa. Musten måste därför jäsa tillsammans med skalen, som även innehåller många smak- och garvsyreämnen.

Jäsningen pågår tills allt socker i musten är borta – röda viner är alltså i regel torra. Även efter jäsningens slut låter somliga vinmakare vinet laka ur skalresterna (macerera) i jäskaret – för att få ut ytterligare färg- och smakämnen.

Nu är det dags att hälla av vinet från skalmassan. Vinmakaren kan hälla vinet på en ståltank – som inte ger någon karaktär – eller på ekfat av olika ålder och storlek. Oavsett vilket, sker ett visst utbyte av substanser mellan ekfatet och vinet eller reaktioner mellan ingående substanser, som gör att vinet ”harmoniseras”. I Katalonien används mest franska och amerikanska ekfat. Om vinet ska lagras på ekfat görs det i speciella luft- och temperaturkontrollerade rum ofta under jord där temperaturen är lägre. För att säkra kvaliteten på vinet organiserar varje vindistrikt periodiska kontroller där vinets akoholsats och syrahalter mäts. Det sista steget är den avslutande vinprovningen för att sensoriskt godkänna vinets kvalitet.

Den kvarvarande blandningen av skalrester kan pressas, och detta pressvin är strävare och mörkare än det självrunna vinet. Pressvinet kan blandas i det självrunna vinet för att ge mer smak och strävhet. Vinmakaren står nu med olika ståltankar eller ekfat, fyllda med vin från olika jäsningar av druvor som växt på olika platser. Han kan nu välja att blanda vin från olika druvor för att göra en s.k. ”coupaje” eller att göra ett vin på enbart en druva, s.k. ”monovarietal”.

Blandningen och jäsningen är de viktigaste faktorerna för vinets kvalitet. De flesta katalanska viner består av blandningar. De består av olika druvsorter, som är tillåtna enligt det vindistrik man tillhör.

 

Vilka sorts viner produceras i Katalonien?

Det finns ett brett utbud av olika sorters vin, allt från vitt, rosé och rött, både unga viner och fatlagrade. Det röda vinet dominerar produktionen. Här produceras också 95% av landets cava, det berömda mousserande vinet, som tillverkas enligt de metoder som används i franska Champagne.

Bland de vita vinerna hittar man viner gjorda på den lokala ”Xarello”-druvan, en av ingredienserna i den berömda cavan, och som har högre fruktsyra och alkoholhalt än andra druvsorter. Vidare finns viner gjorda på den sötare Mosacatell-druvan och viner gjorda på den kända franska Chardonnay-druvan, svenskarnas favorit inom vita viner.

Bland de röda vinerna hittar man ett relativt brett spann av druvor som är tillåtna inom sitt vindistrikt. De vanligaste är: grenache, carignan, cabernet sauvignon, tempranillo (som här kallas Ull de Lebre), merlot och syrah.

 

Hur smakar vinet?

 

D.O. Alella, norr om Barcelona producerar mest friska, torra och aromatiska vita viner, ofta med inslag av tropiska frukter.
Finns ej på systembolaget.

D.O. Penedes, söder om Barcelona, producerar, förutom cava, mestadels friska och lätta vita viner ofta med inslag av äpple, citrus och mandel.
Exempel på systembolaget: Rene Barbier Viña Augusta, nr 2670.

D.O. Montsant och D.O.Q Priorat producerar halvfylliga till fylliga kraftiga, kryddiga, smakrika röda kvalitetsviner som ofta fatlagrats och som ger smak av körsbär, blåbär och mörk choklad.
Exempel på systembolaget: Idus de Vall Lac 2004, nr 97420.

Regler för lagring

De spanska vinlagarna är instiftade så att termer som Crianza och Reserva har samma minimistandard i de olika DO-regionerna. Ekfatslagrade viner måste mogna på fat som rymmer mindre än 1 000 liter, men i praktiken använder numera alla producenter standardfat (barrica) på 225 liter, tillverkade huvudsakligen av amerikansk eller fransk ek.

Vino joven (ungt vin).
Vin framställt för att drickas ungt.
Det är också känt som Vino del Año. Instituto Nacional de Denominaciones de Origen (INDO) försöker uppmuntra till användandet av termen Joven för att ersätta Sin Crianza, vilket betyder viner som inte är ekfatslagrade eller som lagrats mindre än den lagenliga tiden för Crianza-viner. Det finns emellertid Sin Crianza-viner som lagras i tank i ett år och sedan kanske sex månader på butelj. De har inte varit i kontakt med någon ek, men de är inte heller Joven (unga viner) i ordets rätta bemärkelse. Den nuvarande lagenliga definitionen för detta vin är Con Simple Garantía de Origen, men den definitionen är för lång och diskussionen fortsätter.

Crianza.
Viner lagrade minst 24 månader varav minimum 6 månaders ekfatslagring (vissa regioner – i synnerhet Rioja – kräver minst 12 månaders fatlagring).

Reserva.
Röda viner lagrade minst 36 månader, varav minimum 12 månader på ekfat. Vita viner och roséviner lagras minst 24 månader, varav 6 månader på ekfat.

Gran Reserva.
Denna term används uteslutande för röda viner lagrade på ekfat i minst 24 månader och därefter 36 månader på butelj. Vita viner och roséviner lagras 48 månader varav minst 6 månader på ekfat. För Cava gäller minst 30 månader på flaska.

När är bästa perioden att besöka vingårdarna?

För den som älskar vin finns alltid en ursäkt att besöka en vingård… Under vinskörden augusti-oktober är helt klart den mest populära tiden på året för att besöka vingårdarna. Då är det mest hektiskt med druvor som jäser och ekfat som ska fyllas. Doften av jäsande vin som möter dig är oslagbar!
November fungerar absolut också. Då har det lugnat ner sig efter skörden och ni kan i lugn och ro få en rundtur med vinprovning.
I december-februari brukar solen skina vackert även om det är lite kyligare ute (runt 10-15 grader) men ni kan få en riktigt fin dag ändå.
I mars och april när temperaturen har stigit och träden står i blom passar det utmärkt för en vinutflykt. April är dock den regnigaste månaden på året så var beredd på en regnskur.
I maj och juni är det ”svensk sommar” med temperaturer runt 20 grader och sällsynt med regn. Passar också utmärkt för en vinutflykt.
Under de varma sommarmånaderna juli och augusti söker de flesta sig till stranden. Då kan det vara skönt att komma till en vingård och gå ner till vinkällaren med ekfaten där det svalkar härligt. Och varför inte prova ett glas kallt vitt vin eller en väl avkyld rosé?

Spanska helgdagar 2017

1 januari : Nyårsdagen

6 januari: Trettondagen (Los Reyes magos)

14 april: Långfredag

1 maj : Arbetarnas dag

15 augusti: kristen helgdag

12 oktober: Spaniens nationaldag, Columbusdagen

1 november: Allhelgonadagen

6 december: Spanska konstitutionsdagen

8 december: kristen helgdag

25 december: juldagen

Katalanska helgdagar 2017

6 april: Annandag påsk

24 juni: Katalansk midsommar (San Joan)

11 september: Kataloniens nationaldag

26 december: Annandag jul

Andra aktiviteter

Upplev de mänskliga tornen!

Festivaler Plats Datum
Rebuda de la Flama del Canigó al barri del Serrallo de Tarragona Serrallo de Tarragona, Moll de pescadors 23/06/2017 kl 20:00
Diada de Sant Joan a Tarragona Plaza de la Font, Tarragona 11/07/2017 kl 19:30
Festa Major del Camp d’en Grassot a Barcelona Barcelona,Carrer Indústrial amb Carrer d’en Grassot 25/06/2017 kl 12:00
Simposi Internacional Musica Coral a BarcelonaAuditori, Barcelona  22/07/2017 kl 21:00
Tarragona Ciutat de Castells Plaça de Santiago Rossinyol, Tarragona 26/07/2017 kl 19:00
Diada de Santa Anna a Reus Plaça Mercadal, Reus 29/07/2017 kl 19:00
 Diada de Juliol a Sitges  Plaça Cap de la VilPlaça Mercadal, Reusa, Sitges  29/07/2017 kl 19:00

Guardar

Guardar

Guardar

Guardar

Guardar

Guardar

Guardar

Guardar

Guardar

Guardar

Guardar

Guardar

Guardar

Guardar

Guardar

Guardar

Guardar

Guardar

Guardar

Guardar

Guardar

Guardar

Guardar

Guardar

Guardar

Guardar

Guardar

Guardar

Guardar

Guardar

Guardar

Guardar

Guardar

Guardar

Guardar

Guardar